Lustgården utkommer i slutet av året. Skriften omfattar drygt 100-talet sidor och är rikt illustrerad. Huvuddelen av innehållet finns under rubrikerna Dendrologi och Trädgårdshistoria. Reseberättelser, notiser, recensioner och föreningsmeddelanden har också sin plats i årsskriften.
Lustgården har högt anseende i fackkretsar. De flesta av författarna är botanister eller landskapsarkitekter.
Men boken ges medvetet en utformning som tilltalar även intresserade amatörer.

I inledningen till Lustgården 2010 skriver ordföranden Sigrid de Geer följande:

En ros är en ros är en ros...

(Gertrude Stein 1922)

Årets tema är en buske vars historia går långt tillbaka. Den har genom tiderna symboliserat kärlek, skönhet, fruktbarhet, jungfrudom, sorg, glädje och mycket annat. Rosen (Rosa) anses komma från bortre Asien. Den har följt människan i nära 5 000 år, även om fossilfynd visar att den funnits betydligt längre. Det är en flitigt odlad kulturväxt och man finner den över hela världen i många olika klimatzoner. Den odlas främst för sin skönhet och doft men även för medicinska och kosmetiska ändamål. Med hjälp av genteknik har dess historia kartlagts. Och det är nästan ofattbart att man nu talar om c:a 50 000 sorter som funnits de senaste århundradena. De nya, internationella reglerna för hur kulturväxter skall namnges, bör dock bringa viss ordning i namnfloran.

Vårt klimat är kanske inte alltid det bästa för rosor, vilket inte minst den senaste vintern visade, men det finns trots allt rosor för nästan alla delar av Sverige. Vilken sorts ros man väljer att plantera beror på många faktorer: Växtplats, härdighet, skötselkrav, växtsätt, sjukdomsbenägenhet och andra svagheter. Lika viktigt är livslängd, blomningstid, blommornas storlek, form, färg och doft. Till detta skall läggas i vilken miljö en ros ska planteras och vilken sort som kan passa in just där. Moderna rosor t ex kan bli fel i gamla kulturmiljöer.

För att hitta rätt ros finns det hjälp att få i både litteraturen och specialiserade plantskolor. Studiebesök från Fredriksdal i söder till Ockelbo i norr eller universitetens botaniska trädgårdar kan vara en inspirationskälla och ge information. Dendrologernas resor till andra länder kan också ge inspiration och ny kunskap om rosor. Bland många trädgårdsinriktade föreningar har Svenska Rosensällskapet den mest framträdande rollen och vi ser fram emot samarbetet med dem på temadagen.

Ur Lustgården 2010

Lustgården, som är föreningens årsbok, innehåller två artiklar om ekar, den ena skriven av Lars Lagerstedt, enligt egen definition amatördendrolog, och behandlar olika ekarter i Sverige. Artikeln är rikt illustrerad. I tabellerna redovisas uppmätta ekar i Sverige. Den andra artikeln är skriven av Sten Ridderlöf, liksom Lars Lagerstedt en amatördendrolog med stora kunskaper om udda trädarter. Han berättar om besök i Fjärran Östern på jakt efter åtråvärda ekar.

I en kortare artikel ställer sig Owe Martinsson frågan om man kan använda Cupressacea till något. Svaret ger han i sin betraktelse över enar och cypresser.

Professor Leif Kullman i Umeå har under lång tid studerat fjällvärldens flora och skriver om sina iakttagelser av hur växter och träd utvecklas i det allt varmare klimat som råder. Han redovisar t.ex. hur blåsippor numera växer högt upp på fjällsidorna.

Mats Daniel Nilsson, student vid Alnarp har varit i Rom och beskriver i en artikel hur stadsträdens skuggor används i planeringen av den varma innerstadsmiljön.

Rosen var av föreningen utsedd till årets ”träd” 2010 och ett seminarium hölls för medlemmarna där rosens olika aspekter beaktades. Lars-Erik Kers, docent i systematisk botanik, ger oss, i en artikel, rosens historia under rubriken ”Årets träd - Rosen.”

Ett antal resor har genomförts i vilka föreningens medlemmar deltagit. En gick till Ukraina och iakttagelser av Krimbergens dendroflora beskrivs likaså resan och de olika parker som besöktes i Kiev, Bila Tserkva, Kachovka, Uman och Jalta. Henrik Sjöman, lärare och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp ledde resan.

En resa som genomfördes hösten år 2009 till parker i Polen finns även beskriven av Klaus Stritzke, mångårig styrelseledamot i föreningen och dess skattmästare. I den artikeln får vi följa resenärerna på upptäktsfärd genom Polens nyrestaurerade parker.

Ett antal kortare besök i intressanta dendrologiska miljöer har även genomförts och beskrivs i Lustgården 2010.

Från våra resor och utflykter

Utflykt till Ericsbergs Slott lördagen den 8 maj

…”I förgrunden vid slottet står en fontän av F W Scholander med låga häckar som bildar centrumpunkt för rätlinjiga gångar med orangeriet i fonden. Parvis på gräsytorna finns olika rundbeskurna träd bl a blodbok, och även två nyplanterade magnolior. Rosor i parterrer och olika slags pioner fyller ut och pryder delar av barockparken.”

…”Efter parken besökte vi växthusen som är byggda mellan slutet på 1700-talet och slutet på 1800-talet. Vi kunde beundra mycket gamla persiko- och fikonträd och många olika slags pelargoner.”

…”Efter en kort färd fick vi besöka Nyäng, där Otto von Schwerin sedan slutet av 1990-talet skapat ett privat arboretum med målet att alla svenska, vildväxande träd och buskar (lignoser) skulle planteras, med vissa naturligen undantagna p g a biotopen.”

…”Efter lunch och i hällande regn och med stor gästfrihet besöktes Arvid Sanmarks trädgård vid Båven. På ca 4 000 odlade kvm finns 120 rhodondendron (varav 70 olika arter och hybrider) och 6 magnolior samt japanska lönnar, busk- och klätterrosor, clematis och trädpioner.”

Enköpings parker och Grönsöö Slottspark söndagen den 22 augusti

"Vid besöket i Enköpings parker var vi ett drygt 20-tal som fick höra Stefan Mattson beskriva fickparkernas och Drömparkens tillkomst då han lyckades få politikerna med på sina projekt.” ...”Som trädmaterial i parkerna har använts bl a serbgran, klotlönn, strimlönn, magnolia, manchurisk och kaukasisk valnöt, gulved, körsbär, häxbok, flikbladig bok, katsura, rödek, kärrek, buskpioner, ligustersyren m m för att bygga på befintliga träd och buskar och skapa omväxlande och moderna miljöer. Vi var djupt imponerade av hans verk och artrikedomen i zon 2!”

”Resan fortsatte sedan till vackra Grönsöö, där Jacob von Ehrenheim guidade och berättade om slottets och parkens historia samt utställningarna.” ...”Vi vandrade på terassrna på sjösidan som pläglas av både barock och romantik med högväxta, topptuktade lönnar och längst ut vid vattnet det märkliga s k snäckhuset från 1780-talet.” …”Vi blickade ut över Sveriges äldsta kommersiella fruktodling med 6 000 träd som ansatts hårt av sorkarna i vinter men Åkerö, Signe Tillisch, Lobo, Gravenstein och Aroma såg ut att ha klarat pärsen! Grönsöö är värt ett återbesök.”