Lustgården 2010
Årets tema är en buske vars historia går långt tillbaka. Den har genom tiderna symboliserat kärlek, skönhet, fruktbarhet, jungfrudom, sorg, glädje och mycket annat. Rosen (Rosa) anses komma från bortre Asien. Den har följt människan i nära 5 000 år, även om fossilfynd visar att den funnits betydligt längre. Det är en flitigt odlad kulturväxt och man finner den över hela världen i många olika klimatzoner. Den odlas främst för sin skönhet och doft men även för medicinska och kosmetiska ändamål. Med hjälp av genteknik har dess historia kartlagts. Och det är nästan ofattbart att man nu talar om c:a 50 000 sorter som funnits de senaste århundradena. De nya, internationella reglerna för hur kulturväxter skall namnges, bör dock bringa viss ordning i namnfloran.
Vårt klimat är kanske inte alltid det bästa för rosor, vilket inte minst den senaste vintern visade, men det finns trots allt rosor för nästan alla delar av Sverige. Vilken sorts ros man väljer att plantera beror på många faktorer: Växtplats, härdighet, skötselkrav, växtsätt, sjukdomsbenägenhet och andra svagheter. Lika viktigt är livslängd, blomningstid, blommornas storlek, form, färg och doft. Till detta skall läggas i vilken miljö en ros ska planteras och vilken sort som kan passa in just där. Moderna rosor t ex kan bli fel i gamla kulturmiljöer.
För att hitta rätt ros finns det hjälp att få i både litteraturen och specialiserade plantskolor. Studiebesök från Fredriksdal i söder till Ockelbo i norr eller universitetens botaniska trädgårdar kan vara en inspirationskälla och ge information. Dendrologernas resor till andra länder kan också ge inspiration och ny kunskap om rosor. Bland många trädgårdsinriktade föreningar har Svenska Rosensällskapet den mest framträdande rollen och vi ser fram emot samarbetet med dem på temadagen.
Ur Lustgården 2010
Lustgården, som är föreningens årsbok, innehåller två artiklar om ekar, den ena skriven av Lars Lagerstedt, enligt egen definition amatördendrolog, och behandlar olika ekarter i Sverige. Artikeln är rikt illustrerad. I tabellerna redovisas uppmätta ekar i Sverige. Den andra artikeln är skriven av Sten Ridderlöf, liksom Lars Lagerstedt en amatördendrolog med stora kunskaper om udda trädarter. Han berättar om besök i Fjärran Östern på jakt efter åtråvärda ekar.
I en kortare artikel ställer sig Owe Martinsson frågan om man kan använda Cupressacea till något. Svaret ger han i sin betraktelse över enar och cypresser.
Professor Leif Kullman i Umeå har under lång tid studerat fjällvärldens flora och skriver om sina iakttagelser av hur växter och träd utvecklas i det allt varmare klimat som råder. Han redovisar t.ex. hur blåsippor numera växer högt upp på fjällsidorna.
Mats Daniel Nilsson, student vid Alnarp har varit i Rom och beskriver i en artikel hur stadsträdens skuggor används i planeringen av den varma innerstadsmiljön.
Rosen var av föreningen utsedd till årets ”träd” 2010 och ett seminarium hölls för medlemmarna där rosens olika aspekter beaktades. Lars-Erik Kers, docent i systematisk botanik, ger oss, i en artikel, rosens historia under rubriken ”Årets träd – Rosen.”
Ett antal resor har genomförts i vilka föreningens medlemmar deltagit. En gick till Ukraina och iakttagelser av Krimbergens dendroflora beskrivs likaså resan och de olika parker som besöktes i Kiev, Bila Tserkva, Kachovka, Uman och Jalta. Henrik Sjöman, lärare och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp ledde resan.
En resa som genomfördes hösten år 2009 till parker i Polen finns även beskriven av Klaus Stritzke, mångårig styrelseledamot i föreningen och dess skattmästare. I den artikeln får vi följa resenärerna på upptäktsfärd genom Polens nyrestaurerade parker.
Ett antal kortare besök i intressanta dendrologiska miljöer har även genomförts och beskrivs i Lustgården 2010.
