Lustgården 2014
Proveniens är ett ord för de sakkunniga. De betyder ett träds/en växts ursprung, på jorden och klimatologiskt. Två björkalléer i Genetiska Trädgården vid SLU Ultuna är inte bara vackra, de är också grundmaterialet för forskning om hur proveniens påverkar lövsprickning, höstfärger, lövfällning och tillväxt.
På en bild får man se hur glasbjörkar från Abisko, Luleå, Bispfors, Åre, och Uppsala beter sig olika under årstidernas gång. Gösta Eriksson, professor i skogsgenetik, reder i sin artikel ut vad som påverkar trädens tillväxt med mera. Lövsprickningen skiljer sig inte så mycket, däremot höstfärgningen och lövfällningen. Björkar som kommer från lägre höjd över havet har en senare höstfärgning och bättre tillväxt.
Nu är alla viktiga träd och buskar, dvs lignoser, i Rosendals slottspark i Stockholm inventerade och namngivna. Bakom detta omfattande arbete står styrelseledamöterna Lars-Erik Kers, dr i botanik och länge verksam vid Bergianska Trädgården i Stockholm, och landskapsarkitekt Klaus Stritzke. I en artikel i detta nummer av Lustgården redogör Lars-Erik Kers i detalj för det mångåriga arbetet, vad de två fann och hur alla namngivna växter nu försetts med väderbeständiga namnskyltar. Författaren ger också en gedigen historisk bakgrund till slottsparken.
Lars Lagerstedt fortsätter sin imponerande serie om märkesträd i Sverige och ägnar sig åt almen. De första almar man får bekanta sig med är den gedigna samlingen av drygt femtio hörsholmsalmar som bildar en cirkel i dubbla rader runt dammen på Karlaplan i Stockholm. Almsjukan har kraftigt decimerat bestånden i Sverige, tiotusentals träd har slagits ut. Som det ser ut idag kommer almdöden tyvärr att fortsätta i ganska rask takt, skriver författaren. Men han tar oss med på en resa via granna bjässar runtom i landet och via de många olika arterna: skogsalm, gulbladig engelsk alm, pyramidalm, lundalm, fransalm och hörsholmsalm. Önskar man besöka dem innan de försvinner så finns de uppradade i långa tabeller.
Ännu en modern, nyanlagd park presenteras i detta nummer av Lustgården, nämligen Strömparken i Norrköping som skapats av två kvinnor: Ulrica Heidesjö och Johanna Grander. De har mottagit Östergötlands arkitekturpris 2013 och Johanna Grander har nominerats till Sienapriset 2014. Parken är en avlång skapelse utmed en porlande bäck och en laxtrappa mitt bland gamla industribyggnader, bostadshus och intill Motala Ström. Den är barnvänlig med en stor yta där barnen kan leka med vatten och sand, dammar med hoppstenar, mycket gräs och perenner i ymniga rabatter. Det finns flera lekredskap men också gott om sittplatser för läsning och vila.
Styrelseledamoten Pia Barklund, docent i skogspatalogi, berättar i en artikel om de sjukdomar som angriper hästkastanjen. En microsvamp och en kastanjemal orsakar båda bruna fläckar på löven så de vissnar och faller av i förtid. Tillväxten hämmas för de angripna träden, speciellt unga träd.
Föreningens resa till Estland skildras slutligen av en av reseledarna, Sten Ridderlöf. Resenärerna fick njuta av herrgårdar, storkar, blommande rhododendron och fantastiska alleér.